Näringslivets skattedelegation 100 år: Skatterna centrala för konkurrenskraft och välstånd

STOCKHOLM 1811223 NSD 100 år
Foto: Sören Andersson
COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON

– Världen är på väg att förändras. Världens rikaste man äger en butik som inte fanns för trettio år sedan, visserligen digital men därför också världsomspännande Amazon. Världens näst största företag är ett statligt elbolag i Kina som knappt någon här hört talas om. Spotify, vårt svenska musikkunder, är värt 24 miljarder på börsen men har aldrig gått med vinst. Vi kan inte bara nöja oss med att hänga med om vi vill nå framgång, vi måste ta täten. Den internationella storföretagaren Zlatan Ibrahimovic har en gång sagt ”att komma tvåa är som att komma sist”. Den attityden skulle behövas i debatten om skattefrågor också.

Med de orden inledde Jacob Wallenberg, ordförande för Investor, Näringslivets Skattedelegations, NSD, seminarium med anledning av att det är 100 år sedan NSD startades.

STOCKHOLM 1811223 NSD 100 år. Jacob Wallenberg.
Foto: Sören Andersson
COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON

Jakob Wallenberg pekade på att det är talande att under den valrörelse som nyligen avslutats diskuterades konkurrenskraft inte en enda gång, undantaget ett kort omnämnande från Annie Lööf i slutdebatten. Sverige har Spotify och Klarna men också gammal, tung industri som förmår växla upp och digitalisera. Men inom EU ser det sämre ut, konstaterade Wallenberg.

– Det finns inget europeiskt Amazon, inget Facebook och inget Apple. Sverige måste skapa bättre förutsättningar för forskning och utveckling, för innovation och entreprenörskap. Och då är skatterna centrala. Tyvärr är utvecklingen på väg åt fel håll. Europa kan inte ha som ambition att vara ett museum för asiatiska turister. Vi kan inte luta oss tillbaka när konkurrenterna springer förbi oss. Vi kan kanske inte alla vara Zlatan, men vi kan bli de bästa vi har förutsättning att vara.

Sverige är på många sätt ett bra land att driva företag i, men det finns revor i väven, menade Wallenberg. För innovation måste vi locka kompetens, från en generation där de drivna och välutbildade ser hela världen som en potentiell arbetsplats. Sverige har bra livsvillkor, det stämmer visserligen, men det gäller mest för småbarnsföräldrar. Vi måste kunna locka och behålla kompetens, och det kommer vi inte kunna göra med höga marginalskatter, brist på boende, inlåsningseffekter och bristande optionsmöjligheter.

– Det är viktigt att påminna om att näringslivet inte är ett särintresse, goda förutsättningar för svenska företag är ett allmänintresse om något, avslutade Jacob Wallenberg.

STOCKHOLM 1811223 NSD 100 år. Hans Strålberg.
Foto: Sören Andersson
COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON

Hans Stråberg, ordförande för Atlas Copco och SKF, talade på ämnet Konkurrenskraft, och konstaterade att vi nog tyvärr får se fram emot ett 200-årjubileum med NSD också. Sverige är ett litet, handelsberoende land, och våra företag gör vad de kan för att bli konkurrenskraftiga. Alla genomför de förändringar de kan, av ren självbevarelsedrift, och de förändringar som kvarstår kan därför antas vara institutionella.

– Vi har inte råd att ha regler som avviker från omvärlden, ändå diskuterar vi bara detaljer i regelverken, det är lite som att arrangera däckstolarna på Titanic medan skeppet sjunker. Ändå får man hoppas att nästa regering inser att ett starkare näringsliv ger en större kaka för politikerna att fördela. Politiska förslag bör analyseras utifrån hur de påverkar Sveriges konkurrenskraft. Höga ägarskatter missgynnar svenskt ägande. Höga skatter på arbete och företagande jämfört med vår omvärld påverkar vår välfärd och vårt välstånd.

Stråberg pekade på att företagare vet hur svårt det är att höja priserna, därför tvingas de effektivisera istället. Men Sveriges politiker har under lång tid valt att höja priserna – skatterna – för att slippa effektivisera. Det gick ett tag, men den tiden är med stor sannolikhet förbi. Inkomskatten har länge varit mindre konkurrensutsatt än bolagsskatten, men dagens unga verkar på en global arbetsmarknad, och då måste Sverige kunna konkurrera. Välstånd byggs underifrån, när kompetenta människor arbetar i välskötta företag med konkurrenskraftiga villkor.

Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm talade om Rättssäkerhet, och berättade att hon ofta får frågan hur en myndighet som tar människors pengar kan ha så högt förtroende och vara så uppskattad?

– Det är ingen självklarhet och har inte heller alltid varit så. Men Skatteverket arbetar hårt med att höja sina förtroendesiffror. Har man förtroende för myndigheten är man mer benägen att göra rätt, att våga höra av sig och reda ut eventuella felaktigheter och fråga om råd. Men förtroende är ingenting som kan tvingas fram. Att göra rätt är naturligtvis ett rekvisit, men inte i sig tillräckligt. Det måste finnas en förutsägbarhet i verksamheten också

STOCKHOLM 1811223 NSD 100 år. Karin Westling Palm.
Foto: Sören Andersson
COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON

Det är sällan någon ber om att få bli kollad extra, berättar Westling Palm, men desto oftare ber de myndigheten att kolla upp butiken på andra sidan gatan. Det är viktigt med lika villkor och rättvis konkurrens, och det upprätthåller Skatteverket också.

John Hassler, professor I nationalekonomi på Stockholms universitet, talade om ekonomisk tillväxt som ger Välstånd. Enligt ”The new growth consensus” finns det två pelare för tillväxt: En global långsiktigt tillväxt drivs av innovationer som skapar ökad produktivitet som tränger undan äldre teknik och affärsmodeller. Under denna globala tillväxtram kan sedan länder placera sig olika långt fram med hjälp av strukturreformer. Det som görs i Sverige har således betydelse för tillväxten.

 

STOCKHOLM 1811223 NSD 100 år. John Hassler.
Foto: Sören Andersson
COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON

Idag varnar många för att Sveriges tillväxt per capita är lägst i EU men för att få en riktig bild av tillväxten räcker det dock inte att studera data för ett år, sa Hassler och hänvisade istället till tillväxtdata med glidande medelvärde för den reala tillväxten under en nioårsperiod. Under från 1950-talet och fram till 1970 var tillväxten 3,1 procent per år för att därefter sjunka under 1970- och 1980-talen ned till 1,3 procent, vilket Hassler förklarade med att ”tidigare framgång föder dumhet”. Under 1990-talet gjordes strukturella reformer och tillväxten ökade då åter till 3,1 procent men nu börjar effekterna av 90-tals reformerna klinga av. De senaste åren har tillväxten bara varit 0,9 procent per år.

– Sverige behöver därför nya strukturreformer, som enklare och effektivare skatter, förbättrad produktivitet i inhemsk skyddad sektor, en fungerande bostadsmarknad, ett utbildningssystem återigen i världsklassmed livslång kompetensutvecklings samt bättre integration.

I den avslutande paneldiskussionen påpekade Krister Andersson, ordförande för Business Europe Tax Policy Group, att en av dagens stora frågor, om företags ska skattas i produktions- eller konsumtionslandet, sysselsatte NSD redan för 100 år sedan.

Andersson varnade för den ökade populismen i skattedebatten där folkdomstolar dömer företag de påstår fuskar, media hakar på och driver politikerna framför sig. Fler måste våga hålla emot och skattefrågorna måste hanteras långsiktigare.

Karin Pilsäter, Skattepolitisk expert på TCO, menar att det behövs en bred skattereform. Många av de förändringar som behövs är inte politiskt möjliga som enskilda förslag, men i paket går de att driva igenom. Det är kul att få lite extra kvar av löneförhöjningen eller ersättningen för nattpasset under julhelgen, men det viktigaste är att det börjar löna sig att utbilda sig och ta mer ansvar.

Bertil Wiman, professor i finansrätt vid Uppsala Universitet, menade att Skatteverkets goda förtroendesiffror är lite missvisande. Stora företag, med krångligare regelverk att förhålla sig till, är förmodligen inte lika positiva till myndigheten som de privatpersoner som bara behöver SMS-deklarera en gång om året. Wiman önskar se en större självständighet hos svenska politiker, och råder dem att inte låta sig drivas av media och opinion.

– Utvecklingen går visserligen snabbt, men vi bör ändå ta ett djupt andetag och låta de förändringar som skett på skatteområdet de senaste åren få verka igenom. Informationsutbyte mellan länder och med så kallade skatteparadis är ett sådant exempel, låter vi de reglerna få sätta sig kanske det inte kommer behövas så mycket mer regleringar på området.